Ett kapitel om Miljö, Klimat, Energi, Konsumtion, Jordbruk, Skogsbruk, Djur, Städer, Landsbygd, Kommunikationer & Transport

Hållbar utveckling börjar inifrån

Vi människor behöver leva på ett sätt som gör det möjligt för alla att leva gott, även framtida generationer. Men i dag förstör vi vår enda jord. Natur, människor och djur utarmas och utnyttjas på grund av okunnighet, girighet och egoism. Jorden är den plats som vi tillsammans lever på. Naturen och ekosystemen ger oss de resursmässiga ramar vi har att följa och förvalta för att livet på vår planet ska kunna bestå. Jorden är inte bara en resurs för produktion, utan en utvidgning av våra egna liv och kroppar. Ett sådant synsätt anser vi vara grunden för en hållbar utveckling.

Alla politiska partier talar i dag om hållbar utveckling, men samtidigt vill de flesta att vi ska öka både produktionen och konsumtionen, det vill säga öka den ekonomiska tillväxten. Detta går inte ihop. Enhets perspektiv är i stället att hållbar utveckling börjar inifrån. Genom våra värderingar förändrar vi vår livsstil och vårt samhälle till det bättre. Genom att förstå och förändra oss själva kan vi värdera andra saker i livet än materiella värden. Detta leder på sikt till en äkta hållbarhet, där människor prioriterar inre värden före konsumtion. Samtidigt behöver naturligtvis många samhällsförändringar göras. I stället för att ständigt öka tillväxt genom konsumtion behöver vi mer av återbruk, kretsloppstänkande och återvinning, och inte minst tillverkning av saker som håller och kan repareras. Många investeringar behöver också göras, till exempel i järnväg och förnyelsebar energi.

För att skapa långsiktig, ekologisk hållbarhet behöver vi producera och konsumera mindre. Jordens resurser är begränsade och de ekologiska systemen klarar inte av fortsatt tillväxt, ökad befolkning och materiell ojämlikhet. Ju mer vi arbetar, desto mer pengar tjänar vi vilket innebär ökad konsumtion. Den höga konsumtionen som framför allt vi i västvärlden har, innebär ökade utsläpp på grund av tillverkning och transporter, ett för stort uttag av naturresurser, till exempel mineraler och olja, samt ett växande sopberg. Om hela jordens befolkning skulle leva med svensk standard behövs ungefär fyra jordklot för denna standard.

Det är viktigt att vi minskar gifterna i vår miljö. Samhällets produktion ska vara sådan att vi inte tillför gifter eller andra skadliga ämnen i naturen. Alla politiska förslag och beslut ska föregås av en analys om de konsekvenser de har för naturresurser, miljö och biologisk mångfald. I de fall där vår kunskap om konsekvenserna av ämnen är begränsad, bör försiktighetsprincipen råda så att onödiga risker undviks.

Arter och miljöer behöver bevaras så att den biologiska mångfalden inte utarmas. Vi har ingen moralisk rätt att utrota andra arter och miljöer på denna jord – snarare är vi beroende av dessa för vår egen överlevnad. Naturen ger oss ovärderliga ekosystemtjänster som vi kan vara tacksamma över och ska vårda med respekt.

Det behövs strängare krav på all form av återvinning. Återvinning av biologiskt hushållsavfall är viktig. Även om allt fler kommuner återvinner biologiskt avfall, så slängs det idag enorma mängder. Avfall är en resurs! Det ska inte vara tillåtet att låta bränna återvinningsbart avfall. En viktbaserad avfallstaxa leder till en ökad utsortering av matavfall från övrigt avfall. Det finns en stor potential för att producera stora mängder biogas av detta biologiska avfall genom rötning tillsammans med avfall från reningsverk. Även el och värme kan utvinnas ur dessa förnyelsebara källor. På sikt ska allt mänskligt avfall vara helt biologiskt nedbrytbart eller möjligt att återvinna.