Artikel

TILLBAKA TILL VERKLIGHETEN

Aldrig förr har så många skrivit så mycket med så litet att säga till så få. Så beskriver på DN Debatt lundaforskarna Mats Alvesson (professor i företagsekonomi) och Roland Paulsen (docent i sociologi) mycket av den forskning som mynnar ut i ett hav av texter och som sällan blir lästa. 

Skattepengar satsas på forskning utan krav på relevans och mening. Mer än 50 miljoner vetenskapliga artiklar i omlopp, som växer med 2 miljoner per år. Har de senaste 30 årens företagsekonomiska forskning lett till någon förbättring av näringslivet? Har den allt tätare examinationen av doktorer i pedagogik bidragit till förbättrade skolresultat? I hur hög grad hjälper samhällsvetenskapen allmänheten att förstå sin tid och samhällsproblemen vi står inför? Akademiska kvantitativa kvalitetsmått gör att forskningens relevans och mening får stå tillbaka, anser författarna. Ett sätt vore att se till att låta oberoende experter utvärdera det som publiceras på de olika institutionerna och börja fördela forskningsmedel till mera nytta för allmänheten, menar författarna. 

MITT FÖRSLAG – satsa på verkligheten istället

En tanke som slår mig är att medel som sparas genom effektivare forskningsmedeltilldelning skulle kunna användas i verkligheten istället. I lokalsamhällen, i föreningsliv och i småföretagsamhet runt om i landet görs massor av samhällsnyttigt och relevant arbete. Beviset för det är att arbetet efterfrågas, eftersom det utförs av allmänheten själv. Men kvalitet och lönsamhet blir ofta lidande på grund av att mycket av arbetet görs ideellt, bygger på eldsjälar som inte är odödliga, och med brist på kompetens. Frigör resurser från de akademiska Babelstornen och från de statliga och kommunala byråkratierna som Arbetsförmedling, Livsmedelsverk, Hälsomyndigheter m.fl. och använd de medel som frigörs i verkligheten istället, i nyttiga och jobbskapande underutnyttjade, underfinansierade, kompetenssvaga lokalsamhälleprojekt. 

Då skulle mängder av i dag outnyttjad kraft i civilsamhället frisläppas med oanade effekter på sysselsättning och närproducerade livsmedel med förbättrad hälsa, integration, ortsutveckling och ökad hållbarhet. Då skulle forskningen få bevis på den eviga sanningen att samhällen alltid byggs nerifrån och upp. Inte tvärsom som många politiker envisas med att tro.

Hälsar 

Lars-Olof (LO) Landin